Vem som ska lämna en inkomstdeklaration regleras i Skatteförfarandelagen. Där beskrivs bland annat att inkomstdeklaration ska lämnas av aktiebolag. Det gäller oavsett storlek på aktiebolaget eller även om det inte skett någon faktisk verksamhet i företaget under året.

Alla aktiebolag måste lämna en inkomstdeklaration för varje räkenskapsår. Denna lämnas i samband med att bokslutet upprättas och färdigställs. För just aktiebolag kallas blanketten för Inkomstdeklaration 2, förkortat INK2.

Beroende på vilket räkenskapsår som företaget har är det olika tidpunkter då inkomstdeklarationen senast ska vara inlämnad. Gör företaget även en elektronisk inlämning får de ytterligare 1 månad på sig.

Vad händer om företaget inte deklarerar i tid?

Om inkomstdeklarationen inte lämnas in i tid riskerar företaget att få en förseningsavgift. För aktiebolag uppgår förseningsavgiften till 6 250 kr. Lämnas inkomstdeklarationen ändå inte in får företaget ytterligare en förseningsavgift efter tre månader till. I förlängningen kan företagen sköntaxeras. Det innebär att Skatteverket beskattar företaget utifrån vad de anser är skäligt, samt att de lägger på ett skattetillägg.

Om företaget fortfarande inte deklarerar för sitt räkenskapsår riskerar styrelsen att bli åtalad för bokföringsbrott samt att företaget kan bli tvångslikviderat.

Vad är preliminärskatt?

I samband med att ett företag startar upp så görs en preliminär inkomstdeklaration. Målet med denna är att få ett så verkligt utfall som möjligt. Utifrån denna preliminärdeklaration räknar Skatteverket ut hur mycket företaget ska betala i skatt för räkenskapsåret. Denna skatt delas sedan upp och företaget gör en form av delbetalning varje månad.

På ett räkenskapsår som är kalendermånad betalar företaget preliminärskatt i perioden februari till januari, även om räkenskapsåret är januari till december. Preliminärskatten som är månaden efter att räkenskapsåret avslutas hör alltså till föregående räkenskapsår, även om den faktiska betalningen sker på det nya räkenskapsåret. 

När företaget sedan har deklarerat för räkenskapsåret kan Skatteverket fastställa en slutlig skatt. Beroende på om denna skatt överstiger eller understiger den under året preliminära skatten får företaget betala in ytterligare eller får tillbaka överskottet.

Hur fungerar deklarationsblanketten?

Blanketten är uppdelad i tre olika delar. Det är huvudblanketten, räkenskapsschemat samt skattemässiga justeringar. Det är huvudblanketten som visar de slutliga beloppen som ska beskattas. Räkenskapsschemat visar hur företagets balans- och resultaträkning ser ut för räkenskapsåret. Slutligen visar blanketten för skattemässiga justeringar de poster som skiljer sig åt bokföringsmässigt och skattemässigt.

Börja med att fylla i blanketten för räkenskapsschemat. Den innebär egentligen bara att kopiera ifrån det färdigställda bokslutet. Den blanketten summerar ned i antingen en vinst eller en förlust för räkenskapsåret. Beroende på utfall flyttas det beloppet över till olika rutor i blanketten skattemässiga justeringar.

I skattemässiga justeringar gör företaget sedan alla ändringar där det är avvikelser mellan det bokföringsmässiga och det skattemässiga reglerna. Det kan exempelvis röra sig om ej skattemässiga avdragsgilla kostnader, ej skattepliktiga intäkter, nyttjande av tidigare års underskott och så vidare. Summeringen från den blanketten flyttas sedan över till huvudblanketten.

I skattemässiga justeringar finns även några fält för tilläggsupplysningar till Skatteverket.

På huvudblanketten finns även ytterligare fält som kan behöva fyllas i. Till exempel om företaget har pensionskostnader som ska beskattas med särskild löneskatt, eller om det finns fastigheter som ska beskattas och så vidare. All beskattning sker från beloppen på huvudblanketten. Övriga två bilagor är beskrivningar över hur beloppen på huvudblanketten uppstår.

Fåmansaktiebolag

Om aktiebolaget är ett fåmansaktiebolag ska varje delägare även redovisa en blankett K10 (eller K12 i vissa fall) i samband med ägarens privata deklaration. Definitionen av ett fåmansaktiebolag är att det är maximalt 4 stycken ägare. Observera att flera ägare som ingår i samma närståendekrets (till exempel mor och dotter, make och maka osv) räknas som en delägare i denna mening. Detsamma gäller om ägarna är verksamma i betydande omfattning i företaget. Om det endast är delägare som aktivt arbetar i företaget räknas det som en enda ägare i den här definitionen.

Blanketten K10 används för att räkna fram hur en eventuell utdelning från företaget, eller försäljning av aktier av företaget ska beskattas.

Det är därför viktigt att skilja på företagets beskattning, samt delägarens beskattning. Ofta fylls dock K10-blanketten i i samband med att företagets inkomstdeklaration görs, eftersom man då har samtliga uppgifter för att kunna upprätta blanketten.